Kom hem från en härlig promenad runt munksjön för ett par timmar sedan. Gick och skrattade och halkade runt med Fidde. Det är verkligen glashalt ute, sinnessjukt att folk vågar cykla!
Han är så rolig Fidde så det blir aldrig en tyst stund, promenaden gick därför väldigt fort. Skönt att komma ut och röra på sig och skönt att komma hemifrån också. Blir ju bara att man är hemma hela tiden känns det som, speciellt eftersom nästan alla mina vänner är någon annanstans just nu (typiskt bara för jag är i Jönköping).
Längtar så mycket tills imorgon kväll då min älskling kommer tillbaka till Jönköping. Han var tvungen att åka till Västerås på annandagen, så imorgon kommer han hit igen.
Kan inte förstå hur mitt liv var innan honom.
Jag lever som i två olika världar- den ena är alltid min trygga plats och den andra är den jag önskar vore likadan. Vissa perioder är jättebra, så bra att man ibland glömmer bort hur det är de andra perioderna... Katastrof.
Innan J hade jag bara den där osäkra världen.
Hugs & Kisses!